En glad dag, nu är det nog vår =)
Ja nu är det nog äntligen vår, var så glad idag och lycklig av det vackra vädret och av känslan i mitt hjärta. Kanske är det då äntligen vår? jag vet inte säkert men nu känner jag äntligen kärlek i hjärtat igen och hoppas igen :)
Var så lycklig imorse när jag vaknade och gick med stort hopp ner till skolan. Det bubblade i mig och leendet har återkommit. Det känns så skönt och så oerhört konstigt, jag vet inte hur jag lyckas med det men varje vår är det någon som jag lyckas bli kär i. MEn denna gången känns det nästan lite läskigt hur snabbt jag fallit för någon, eller kan man kalla det det? Jag var ju väldigt förtjust i han sedan tidigare, har alltid varit intresserad av han men han har ju varit upptagen så jag har inte utforskat det vidare.
Men nu verkar det som om han är ledig och fri och han är så himla söt. OCh att jag lyckas prata med han och att han pratar med mig känns overkligt. Det gäller att jag hoppas och att jag inte har fel och gör fel som jag brukar. Antingen så blir jag för ivrig och lyckas inte hålla mig i skinnet och det går utför och karlen jag är intresserad av flyr eller så har jag missförstått allt som vanligt och det är bara att vända. JAg hoppas faktiskt att jagi nte har fel den här gången, det gör jag väl i och för sig varje gång men just den här gången känner jag så starkt igen, det var det länge sedan jag gjorde, att jag så himla gärna skulle vilja få något. Jag hoppas så.
Lyckades prata med han idag, det var ljuvligt, han var så snäll. Vi pratade i och för sig bara över msn, men det var lycka nog för dagen, hoppades på att möta honom sen men det lyckades jag inte med. Troligtvis är han hemma nu och därför är han inte online. Hur lyckas jag bli kär i någon jag knappt känner? om man ska gå på hans intresse så vet jag inte om vi har så mycket gemensamt, kanske är det det som drar, varje gång jag hittar någon som jag har något gemensamt med så går det ju åt helvete och denne någon är alltid upptagen som mr M var i detta fallet.
Det är fortfarande plågsamt att gå till skolan och möta honom, det var förbjuden förälskelse som gör ont i kroppen och själen varje gång man ser honom. Klarar knappt av att prata med han, det blir så jobbigt, och att vi alltid ska små slåss och så gör att det gör ännu mer ont, det blir så jobbigt. Kan han inte förstå att jag blir så glad av sånt och att jag börjar känna saker då? varför kan han inte se det?
jag måste vara omöjlig, är jag verkligen kär?? efter så här kort tid? men han är så söt.
Lycka är när jag är nära han och mitt hjärta längtar efter tills imorn då jag kanske får se han igen. Jag är nog kär.... vad ska jag göra nu?
Var så lycklig imorse när jag vaknade och gick med stort hopp ner till skolan. Det bubblade i mig och leendet har återkommit. Det känns så skönt och så oerhört konstigt, jag vet inte hur jag lyckas med det men varje vår är det någon som jag lyckas bli kär i. MEn denna gången känns det nästan lite läskigt hur snabbt jag fallit för någon, eller kan man kalla det det? Jag var ju väldigt förtjust i han sedan tidigare, har alltid varit intresserad av han men han har ju varit upptagen så jag har inte utforskat det vidare.
Men nu verkar det som om han är ledig och fri och han är så himla söt. OCh att jag lyckas prata med han och att han pratar med mig känns overkligt. Det gäller att jag hoppas och att jag inte har fel och gör fel som jag brukar. Antingen så blir jag för ivrig och lyckas inte hålla mig i skinnet och det går utför och karlen jag är intresserad av flyr eller så har jag missförstått allt som vanligt och det är bara att vända. JAg hoppas faktiskt att jagi nte har fel den här gången, det gör jag väl i och för sig varje gång men just den här gången känner jag så starkt igen, det var det länge sedan jag gjorde, att jag så himla gärna skulle vilja få något. Jag hoppas så.
Lyckades prata med han idag, det var ljuvligt, han var så snäll. Vi pratade i och för sig bara över msn, men det var lycka nog för dagen, hoppades på att möta honom sen men det lyckades jag inte med. Troligtvis är han hemma nu och därför är han inte online. Hur lyckas jag bli kär i någon jag knappt känner? om man ska gå på hans intresse så vet jag inte om vi har så mycket gemensamt, kanske är det det som drar, varje gång jag hittar någon som jag har något gemensamt med så går det ju åt helvete och denne någon är alltid upptagen som mr M var i detta fallet.
Det är fortfarande plågsamt att gå till skolan och möta honom, det var förbjuden förälskelse som gör ont i kroppen och själen varje gång man ser honom. Klarar knappt av att prata med han, det blir så jobbigt, och att vi alltid ska små slåss och så gör att det gör ännu mer ont, det blir så jobbigt. Kan han inte förstå att jag blir så glad av sånt och att jag börjar känna saker då? varför kan han inte se det?
jag måste vara omöjlig, är jag verkligen kär?? efter så här kort tid? men han är så söt.
Lycka är när jag är nära han och mitt hjärta längtar efter tills imorn då jag kanske får se han igen. Jag är nog kär.... vad ska jag göra nu?
Kommentarer
Trackback
