Att ta tjuren vid hornen eller såra sig själv
Just nu står jag inför många val, och några av dem innebär att jag måste ta tjuren vid hornen och göra något åt dem, om inte för problemets skull så för min egen för snart klarar jag inte av att bli mer sårad.
Man skulle fan vara eremit.
Måste fråga en viktig person vad det är vi gör, vad det är vi har och varför vi gör så här. Måste fråga mycket snart och enbart för min egen skull för jag klarar snart inte mycket mer. Känner så himla mycket just nu, och om det är en kille som läser min blogg så NEJ det är inte pms eller någon annan form av hormonsvallning som kommit upp. NEj det här har på gått så länge nu att ja det måste lösas. Blir bara mer och mer förvirrad. Vet ju knappt om man ska skratta eller gråta.
Vet inte hur det kommer bli, förhoppningsvis så löser det sig bra. Jag vet inte ens säkert vad jag själv vill. Det enda jag säkert vet är att jag vill inte behöva gå runt och känna så längre. Känns som om hjärtat ska hoppa ur bröstet på mig. Ibland hade det nog varit bättre om det hade gjort det..
OM det finns någon i denna värld som lider av bhs så är det väl jag. (för er oinvigda är bhs= broken heart syndrom) För hur många gånger har jag inte fått det krossat och hur många gånger har jag inte suttit där förvirrad och inte fattat om det var ett tåg som körde över mig eller om jag bara helt enkelt står still eller ligger ner.
Än en gång måste jag ta tag i mitt hjärta och säga vad det vill. Än en gång blotta det lite. Och än en gång leta upp något att lindra smällen med. För någon form av smäll blir det alltid. (nej jag är inte negativ, bara cynisk)
Man skulle fan vara eremit.
Måste fråga en viktig person vad det är vi gör, vad det är vi har och varför vi gör så här. Måste fråga mycket snart och enbart för min egen skull för jag klarar snart inte mycket mer. Känner så himla mycket just nu, och om det är en kille som läser min blogg så NEJ det är inte pms eller någon annan form av hormonsvallning som kommit upp. NEj det här har på gått så länge nu att ja det måste lösas. Blir bara mer och mer förvirrad. Vet ju knappt om man ska skratta eller gråta.
Vet inte hur det kommer bli, förhoppningsvis så löser det sig bra. Jag vet inte ens säkert vad jag själv vill. Det enda jag säkert vet är att jag vill inte behöva gå runt och känna så längre. Känns som om hjärtat ska hoppa ur bröstet på mig. Ibland hade det nog varit bättre om det hade gjort det..
OM det finns någon i denna värld som lider av bhs så är det väl jag. (för er oinvigda är bhs= broken heart syndrom) För hur många gånger har jag inte fått det krossat och hur många gånger har jag inte suttit där förvirrad och inte fattat om det var ett tåg som körde över mig eller om jag bara helt enkelt står still eller ligger ner.
Än en gång måste jag ta tag i mitt hjärta och säga vad det vill. Än en gång blotta det lite. Och än en gång leta upp något att lindra smällen med. För någon form av smäll blir det alltid. (nej jag är inte negativ, bara cynisk)
Kommentarer
Postat av: Thomas
Här surfar jag oskyldigt runt för att hamna på din cyniska blogg. Jag undrar om du verkligen vet hur det är att få hjärtat krossat. Har du legat och skakat och kräkts av chocken för att din drömpartner sen flera år plötsligt lämnat dig? Varit totalt obenägen att äta på grund av att allt bara växt i munnen? Har du gråtit över samma person varje kväll i flera år? Man kan inte få ett krossat hjärta efter att ha känt någon ett antal dagar/veckor, det är snarare självömkan. Och självömkan verkar du ha gott om men måste du dela med dig av den på en blogg där oskyldiga människor kan hamna?
Trackback
