pegasustokig

Skulle städa rummet idag och det gick väldigt bra till en början med, fick undan alla tidningar och all film hyfsat väl så nu ser rummet renare ut.Så skulle man då ge sig på skrivbordet sitt men där blev det tvärstopp. Öppnade översta lådan och alla minnen bara attackerade en. Hittade i det översta några gamla kritor som jagh ade när jag var liten, har inte rensat ut den där lådan på många år. hittade sen i låda två så oerhört mycket minnen så det gick inte. Satt närmast lamslagen när jag lyfte upp kort efter kort och brev efter brev. Där fanns ett grattiskort från när jag gick i högstadiet från en gammal vän, en bild på min gamla sköthäst, ett gammalt brev till en kille jag var kär i men som jag aldrig skickade, en gammal skoltidning från mitt gymnasium. Så fortsatte det i oändlighet. Det läskigaste var nästan allt jag funnit som jag skrivit ner och gömt i någon låda, alla tankar, känslor och historier, såg ut som om dom aldrig skulle ta slut. hittade en novell jag skrev när jag var 15, hittade min självbiografi som jag skrev när jag var 15 också. De största minnena kom upp när jag öppnade mina små lådor jag har lite överallt på skrivbordet, ett gammalt armband jag gjorde när jag gick på lågstadiet, ett smycke jag hittade på en trotoar, ett kort jag vet att jag fick av min första kärlek, ord jag klottrat ner någon tråkig lektion på skolan och som jag av någon anledning sparat. Längst in i lådan hittade jag en av mina äldsta skatter: en fickkniv. Det var en av mina viktigaste ägodelar när jag var liten, hade den alltid med mig trotts att jag var för liten för att ha kniv. En minnenas låda var det onekligen, tycks aldrig ta slut. :)