pegasustokig

Ja nu är man då hemma som sagt och håller på för fullt med praktiken, väldigt kul men väldigt jobbigt också. Det är långa dagar och man hinner knappt hem förrän man sömnar av trötthet. Dock är det som julafton varje dag då jag varje dag får hålla på och se nya fynd och undersöka dom. Saknar Johan jätte mycket. Det är väl alltid bra att man ja inte träffas varje dag men nu börjar det märkas lika tydligt som under julen att man inte kan ses varje dag och jag saknar honom allt mer. Hans leende, hans skratt, att få gå och hålla hans hand, att få krama och pussa på han, att han retas med mig, att han skrattar åt mig, att vi skrattar tillsammans åt varandra. kort sagt jag saknar hela han och hela ön med för den delen. Nåja kämpa på, snart så får du komma tillbaka till hans famn....dock inte snart nog :'(