pegasustokig

Ja oj vad länge sedan det var jag skrev här nu märker jag. Gisses, så mycket som hunnit hända. I vilken ända ska man börja? Just nu befinner jag mig i Skåne och sommarjobbar på museet i Åhus. Det är väl en bra start. Har haft fint väder än så länge. Vidare så letar jag jobb för fullt eftersom jag SKA tillbaka till Gotland igen, det är där jag har mitt hem känner jag. så det pågår för fullt. Slutligen, det som har med dagens titel att göra, har jag träffat en person som får mitt hjärta att våga börja slå igen :) det känns verkligen som det var evigheter sen, och han börjar läka mitt hjärta igen. Jag brukar säga att han måste vara en helare eftersom han lyckas få det att börja slå och läka igen. MEn det är inte den person som jag skrev om i April. Nej den personen betyder också mycket för mig, men dum som jag är blandade jag lite ihop känslorna av vänskap med känslan av kärlek. Men man kanske inte ska vara för hård mot sig själv, det var ju ändå ett krossat hjärta vi talar om och det är inte så lätt att känna med ett sånt. Nej den här mycket speciella personen träffade jag lite senare, faktiskt på min födelesdagfest. OCh vilken fest det blev :) den slutade precis som jag hade önskat mer och knappt vågade hoppas på med en kyss i ett par starkar armars famn. Och sen den kvällen har vi pratat med varandra dagligen, ständigt är han i mina tankar. jag har till ohc med lyckats besöka honom nu under sommaren. Men mer än så säger jag inte. För lite hemlig måste jag ju få vara bara för att det är min blogg :)