pegasustokig

Sitter nu allt mer och funderar på vad tusan man ska göra i framtiden. Mycket är det som jag har efterhängandes mig, men det är jag inte rädd för längre, jag tar hand om en sak i taget, sån har jag alltid varit. Men det är lätt att se bakåt när man inte vet vad som väntar framåt. Jag söker ju jobb för fullt men var ska man hamna?? vad ska man göra egentligen?? jag har ju sökt som ordförande till kåren nu och det känns rätt, det känns som om jag kan åstadkomma något med att ta på mig det ansvaret och jag brinner för det. Många tycks även tro på mig och jag vill verkligen klara av det här. samtidigt tvivlar jag på att jag har stöd överallt. talade med min mamma och hon lät inte så positiv, men jag vet inte om det är pga av jobbet eller om det är pga att jag vill stanna på ön. ända sen jag sa att jag vill vara kvar här har hon inte varit lika glad i telefonen längre, så jag oroar mig lite grann för det. Jag hoppas att hon inte är arg på mig för att jag så gärna vill stanna här men jag trivs så himla bra här och det här känns verkligen som ett hem och jag vill inte flytta härifrån just nu. det känns rätt att stanna här, ett litet tag till. det är alltid svårt att skiljas. Skåne känns också rätt men jag vet inte om jag vill tillbaka till det redan nu, det här är ju mitt liv här, det känns inte som samma liv när jag väl är på fastlandet. Nåja, det återstår ju att se om jag får det här uppdraget eller inte, så får vi väl se vad som händer efter det, men det hade varit oerhört kul och jag vill verkligen få det här jobbet. Hoppas...