pegasustokig

dagen var bara normal och ja inte så ovanlig tills för en timme sen. HAde bara haft tråkigt på jobbet, suttit och läst en del och sånt. Tänkt på en speciell person hela dagen men ja man fick ju inte skicka något. Sådana är reglerna. Fan varför ska det vara sådana dumma regler. Men så loggade han in, och jag fick prata med han i alla fall. Dagen blev glad och solen sken igen. Är inte det lite fånigt igentligen. Vad ett litet sms och eller ett litet meddelande på internet kan göra. ja tänk, att man kan bli så glad för något sånt. Världen är bra underbar ibland :)

Japp nu är det sommar. Har inte solat så mycket som jag velat men men. Får väl jobba på det. HAr däremot haft min allra bästa sommar på annat håll. Har en sommarflört som ja bara gör mig så lycklig. Det kommer bli jätte märkligt att komma tillbaka till ön. Vet ju inte om man ska vara lycklig eller ledsen. Får väl se hur det här blir. Men en sak är klar. JAg lever lite för nuet. och just nu är jag väldigt väldigt lycklig. Önskar han visste det med suck.

Sitter här än... Läste igenom mina andra inlägg.

Märkligt hur allting kan skifta på bara 3 dar. det var 3 dar som ja jag gick ifrån hur lycklig som helst till deprission och sorg. Tvivel är väl också en stor del men det går allt mer över till säkerhet. suck.

Önskar så att jag någon gång kunde lägga band på mig själv, jag menar hur jävla svårt kan det vara? att bara tänka efter lite, ta en lite lägre profil. Jag antar att det inte är jag. JAg är som jag är. Och jag försöker verkligen lära mig, försöker verkligen växa upp och lyckas.

JAg tror att någonstans i mitt hjärta, eller hjärna, är jag rädd för att någon ska bli kär i mig och för att hindra det att denne någon skulle bli intresserad av mig eller ens kunna bli kär i mig så blir jag framfusig och gör bort mig totalt och sen så är det kört, då blir personen så avtänd så att han aldrig vill se på mig igen och jag får stå där med skam och ett krossat hjärta.Sen är det ju irroniskt hur mitt hjärta hinner bli krossat trotts att inget hänt, eller oftast inget hänt. Hur skulle ajg då må om jag verkligen lyckades bli ihop med någon?? Om vi gjorde slut? jag vet inte om jag skulle komma upp ur det. herre gud vad svårt, jag som kan ligga och vara ledsen jätte länge över att jag bara varit kär i någon, hur skulle det då gå??.

Jag är oftast mer ledsen än vad jag visar, det är väl alla i och för sig. Och jag känner mig alltid dum mycket längre. Det är väl som adam säger, jag blottar mitt inre alldeles för lätt och jag för det på fel ställen och helt fel. jag är så dum. Om jag fick en chans till... skulle jag ta den? skulle jag våga? skulle jag ens våga om jag ens fick en enda chans någonsin??

Jag vet inte.. Jag vet bara att efter varje gång gör det ont, nu gör det ont. varför lär jag mig aldrig`? varför?

Jaha då var man hemma då, vad konstigt allting känns... Man saknar alla från ön, suck, livet tycks nästan stanna när man kommer hem och innan man kommit igång med allt hemma.

Hade riktig värk i hjärtat igår, saknade en person som jag försökt att inte tänka på hur länge som helst. Kunde inte somna. Att kärlek kan göra fysiskt ont är ta mig tusan konstigt. Låg och verkligen kände hur hjärtat var på väg att hoppa ur bröstet på mig om jag inte fick se honom snart och få en kram av honom.

Men han är flera mil härifrån. Fick ligga och krama en nalle extra mycket och försöka låtsas att det faktiskt var han (vilket inte går) och att jag skulle få en kram tillbaka. Önskedröm det ja.

Som om han skulle krama dig. Idiot!  Det går väl aldrig. det har du ju fått bevisat tycker jag. Jaja man är hemma nu, kommer vara långt borta från killar hela sommaren, kanske är det något bra... Men att det ska göra fysiskt ont är fan inte kul.... suck. ja ja, det är sommar, man ska vara glad för det fina vädert i alla fall

Suck, ja nu har man väl gjort bort sig... Igen...

Dumma mig!!!!!!!!

suck, är nog i fas 3 nu som jag beskrev för charlie. pendlar friskt mellan fas 2,3 och 4. Mest fas 3.
FAN!

åh, jag är så korkad!

Det blir nog aldrig bra...Inte inom den närmste tiden... Tur att sommaren är här så man kan åka hem och gräva ner sig under jorden, skoffa över grusen och hälla på cement när man ändå håller på så att man stannar kvar där nere. Varför inte sätta en stor stålplatta också över så att det garanterat aldrig mer sker några misstag.

ARGH!! JAG ÄR SÅ JÄVLA JÄVLA FUCKING FAN DUMT JÄVLA DUM JÄVLA!!!


ps. om det var någon som hörde någon skrika, hela vägen från Ag till Visby, någon gång i söndags morse runt tre fyra snåret så var det bara jag (detta är anledningen till att jag är hes nu)

FAN!

Hela dagen har jag bara gått och sett ut över havet när jag fått tillfälle till det. Inte har jag kunnat koncentrera mig idag heller på någonting. Föreläsningen bara försvann, satt och tänkte på helt andra saker, på helt andra personer...

Saknaden var stor idag, längtar så tills jag får träffa han igen... Längtar hem också.... Vet inte vilket jag mest längtar efter eller vilket av de två som gör att det gör så ont i hjärtat just nu och att jag bara vill ligga och slita i mitt bröst.

Suck, tittar bara ut genom fönstret nu, båten kommer nog snart, vill bara vara där nere och möta han, men det är nog ingen idee och det kommer bara bli fel, bättre att vänta. Men det känns som en evighet sen jag såg han. Det gör så ont i mig vid tanken på avståndet och avståndet i tid sen jag senast såg han. Samtidigt som jag vet att avståndet både i tid och rum minskar så mitt hjärta slår allt snabbare av lycka.

Jag vill bara se han igen, samtidigt försöker jag säga till mig själv att sluta hoppas, att det bara är dumt att  hoppas på att det ska bli något. Har ju aldrig lyckats innan så varför ska jag göra det nu och jag känner ju knappt han. MEn hjärtat går inte att bestämma över, jag kan inte sluta hoppas och är så vansinnigt uppe i känslan att jag omöjligt kan släppa den nu. Jag hoppas så och drömmer så, jag hoppas att jag på något vis får någon form av besked snart, antingen så att jag vet om jag har rätt att fortsätta flyga lite till eller om jag måste tas ner på jorden lika hårt och smärtsamt som alltid och inte få bli en erfarenhet rikare.

Jag hoppas....

Det här är historien om förra helgen, har varit så glad hela veckan att jag inte kommit mig för att skriva förrän nu. Mycket händer ju här ständigt och just förra helgen var minst sagt mycket speciell.

Först så var det ju valborg, mycket kul, vi sjöng bra och jag gjorde mitt spex som faktiskt blev uppskattat, vilket jag tycker är tur :)

Sen fick jag vakta elden, inte den roligaste sysselsättning med tanke på att jag bara ville ner till rindi för att se om han var där. Men slutligen kom jag ner dit och lyckan var gjord, jag hade inte väntat förgäves för han var där och vi festade på. Slutligen blev det det en efterfest och den blev än en gång hos han, var väldigt glad över det. När vi kom hem till han så var en av mina klasskamrater med, så jag kände att jag inte kunde göra vad som helst denna afton. För att göra en lång historia kort så blev det så att jag och min vän höll på att somna i hans säng (han la täcke över oss för att vi skulle sova bättre :D ) men hon vaknade så vi gick hem (attans!).

På lördagen sen blev det ner till rindi igen, gick ner själv och ja hade väl inga förväntningar igentligen men fick höra att han skulle komma ner. Det dröjde innan han kom så jag passade på att skicka ett sms till han, vilken spjuver jag är hihi. Och så plötsligt var han där, mitt hjärta kändes som om det skulle stanna. Än en gång gick vi hem till han på efterfest, men vi var väldigt många så jag tänkte att den här gången går det säkert inte heller, men jag planerade att gå sist för att försöka stjäla en kyss. MEn tro det eller ej, plötsligt så gick alla så att bara han och jag och en vän till var kvar. Då bjöd han på natta mat, bestående av nudlar och någon sås som smakade kyckling mmm. Sen började jag blir trött och la mig i hans säng med en hatt över huvudet och börjae så saktelig närma mig drömmarnas land. Då la dom sig också för att sova och han la sig bredvid mig, nära. JAg kände hans lukt hela natten och hade verkligen svårt att somna, blev som berusad av lycka. När jag vaknade någon gång på förmiddagen hade mitt halterneck lyckats slingra runt sig så att betydligt mer än vad som var menat syntes, men jag tror inte att någon av dom såg det.

dagen avslutades med att vi alla gick en snabb runda på marknaden och på kvällen såg Iron man (andra gången för mig). Blir alltid så exalterad av film och hoppade upp och ner av lycka när jag sett den och var stimig, han bara log och skrattade åt mig. MEn jag tyckte det kändes bra. Stod sen och pratade med han länge utanför min gränd, olyckligtvis var grannen med, annars hade jag tänkt stjäla en kyss eller en kram.

EN UNDERBAR HELG!

Nu är det sannerligen vår, låg ute och solade idag. det var så varmt och skönt att jag unnade mig själv en glass. Tog glassen med mr M och gick och satt på bryggan och satt det och lapade glass och sol. Var jätte härligt.

Han hade gjort något med håret idag som gjorde att jag blev nästan hur tänd som helst, det är nog rätt ord, eller uppspelt. Fick sitta och hålla mig i stolen för att jag skulle hålla mig på plats och inte hoppa över bordet över till han. Gisses, det får jag då verkligen aldrig göra, det skulle bli alldeles fel och aldrig fungera.

Senare gick jag över till Elena och satt hemma hos henne hur länge som helst och berättade om allt kul som hade hänt i helgen, var jätte kul att vara hemma hos henne igen. Hon har så fin lägenhet, är där bara så sällan nu för tiden, men vi båda gör ju så mycket ofta så ja ja det är inget att göra åt. Men jag får väl våldgästa oftare helt enkelt då hihi.

Det enda negativa med dagen så här långt var att jag inte såg honom med stort h. letade överallt men nej ingen skymt. Mitt hjärta längtar så tills jag får en skymt igen, är helt galet kär. Hur lyckas jag? jag känner ju knappt människan! antar att det är min lilla egenhet. Blir lycklig så fort jag ser han och bara vetskapen om att han är i närheten gör mig jätte glad och röd om kinderna och hjärtat slår snabbare. Det är nästan plågsamt att inte se han och att inte veta hur länge det dröjer tills vi syns.

Ska nog gå på sittningen på fredag, då får jag tillfälle att träffa han, det hade verklgien varit kul om jag fick tillfälle till det, jag hoppas så att jag får träffa han igen och prata mer med han och helst lite mer. Hoppas att jag träffar han imorn...

JA nu är det nog vår, har varit så där vårigt glad hela dagen och njutit till fullo av tillvaron och våren och vädret. Vad som också kan konstateras är att jag nog lyckats bli kär igen och verkligen hoppas igen :)

Undrar just hur jag lyckas med det jämnt och ständigt? För bara en vecka sen var det ju M som gällde fullt ut, jobbigt mycket fullt ut eftersom han är upptagen  så det bara inte går mer. Sen var det ju engelsmannen, men där blev det aldrig vårkänslor, inte på det viset som det var med mr M. Med mr M var det urjobbigt att mötas hela tiden och det var väl ännu en av mina olyckliga kärlekar. Sen kom ju helgen som jag nämnde innan och nu är det rosa moln som gäller. Det här känns så som det ska och ja nu hoppas jag av hela mitt hjärta, dels hoppas jag att jag inte gör bort mig vilket brukar vara det ena jag gör och dels hoppas jag att jag inte har fel för det är ännu jobbigare.

Men kanske har jag nått rätt, vem vet. Jag hoppas så nu. OCh jag har väl på något konstig vänster lyckas bli kär på bara en helg, men visst jag har sett han innan och blev väldigt förtjust i han då men då var han ju upptagen så då kändes det omöjligt att kunna göra något annat. Men nu ska han vara ledig, jag hoppas att han verkligen är fri, och nu brinner hjärtat igen.

suck vad ska man göra?? nu blir jag på diktarhumör också
håller på att göra bort mig hos han hela tiden
fan det är inte lätt att vara kär
fan

Ja nu är det nog äntligen vår, var så glad idag och lycklig av det vackra vädret och av känslan i mitt hjärta. Kanske är det då äntligen vår? jag vet inte säkert men nu känner jag äntligen kärlek i hjärtat igen och hoppas igen :)

Var så lycklig imorse när jag vaknade och gick med stort hopp ner till skolan. Det bubblade i mig och leendet har återkommit. Det känns så skönt och så oerhört konstigt, jag vet inte hur jag lyckas med det men varje vår är det någon som jag lyckas bli kär i. MEn denna gången känns det nästan lite läskigt hur snabbt jag fallit för någon, eller kan man kalla det det? Jag var ju väldigt förtjust i han sedan tidigare, har alltid varit intresserad av han men han har ju varit upptagen så jag har inte utforskat det vidare.

Men nu verkar det som om han är ledig och fri och han är så himla söt. OCh att jag lyckas prata med han och att han pratar med mig känns overkligt. Det gäller att jag hoppas och att jag inte har fel och gör fel som jag brukar. Antingen så blir jag för ivrig och lyckas inte hålla mig i skinnet och det går utför och karlen jag är intresserad av flyr eller så har jag missförstått allt som vanligt och det är bara att vända. JAg hoppas faktiskt att jagi nte har fel den här gången, det gör jag väl i och för sig varje gång men just den här gången känner jag så starkt igen, det var det länge sedan jag gjorde, att jag så himla gärna skulle vilja få något. Jag hoppas så.

Lyckades prata med han idag, det var ljuvligt, han var så snäll. Vi pratade i och för sig bara över msn, men det var lycka nog för dagen, hoppades på att möta honom sen men det lyckades jag inte med. Troligtvis är han hemma nu och därför är han inte online. Hur lyckas jag bli kär i någon jag knappt känner? om man ska gå på hans intresse så vet jag inte om vi har så mycket gemensamt, kanske är det det som drar, varje gång jag hittar någon som jag har något gemensamt med så går det ju åt helvete och denne någon är alltid upptagen som mr M var i detta fallet.

Det är fortfarande plågsamt att gå till skolan och möta honom, det var förbjuden förälskelse som gör ont i kroppen och själen varje gång man ser honom. Klarar knappt av att prata med han, det blir så jobbigt, och att vi alltid ska små slåss och så gör att det gör ännu mer ont, det blir så jobbigt. Kan han inte förstå att jag blir så glad av sånt och att jag börjar känna saker då? varför kan han inte se det?

jag måste vara omöjlig, är jag verkligen kär?? efter så här kort tid? men han är så söt.

Lycka är när jag är nära han och mitt hjärta längtar efter tills imorn då jag kanske får se han igen. Jag är nog kär.... vad ska jag göra nu?

JA nu sitter man här, en härlig måndag konstigt nog

Började lite segt, var helt slut imorse, skulle ha lagt mig i tid. Men det gjorde jag så klart inte, jag känner ju mig själv så pass väl. KOm i alla fall upp tillslut och efter en snabb duch och frukost bar det av ner till skolan. Där började nog den segaste föreläsning för veckan, oerhört tråkigt om tafonomi, eller ja det var intressant men min hjärna var på utflykt i skogen istället utan min kropp som fick kämpa på i ensamheten.

Sen på eftermiddagen hade vi en ännu jobbigare lektion, höll verkligen på att somna under lektionen, satt och nickade till lite. Detta inte enbart för att det var tråkigt utan även för att jag började få väldigt ont i huvudet. Slutligen kom jag hem runt tre och gick och la mig lite för att försöka få väck huvudvärken, ville igentligen inte sova då det var så fint väder. Men jag lyckades somna och sov två timmar och när jag vaknade kl 5 så var jag bra i huvudet igen.

så beslöt jga mig för att gå ut en sväng och njuta av det underbara vårvädret. NÄr jag kom ner till skolan slog det mig att jag tidigare hade pratat med en av mina gamepolare, dock inte han jag velat prata med, om att han och han jag var ute efter jobbade i skolan. Jag gick bort och tittade in för att se om jag kunde se någon av dom men jag vågade inte snoka så mycket så jag gick in i datasalen istället. Där var han online och vi pratade lite och så bjöd dom mig att komma in till dom och spela worms. Det gjorde jag direkt och efter ett tag kom mannen jag letade efter.

Slutade med att jag satt där nere i 3 timmar och spelade worms, var väldigt roligt och väldigt bra utsikt ;).

sen när jag sa att klockan blev mycket så skulle även de gå
han följde konstigt nog (eller kan jdet ha varit för mig?) upp till adelsgatan och där stod vi och pratade i tio minuter, lite försiktigt och blygt. HAN ÄR SÅ SÖT!!! hoppas att jag får en anledning att träffa han imorn också :) hade varit en jätte bra dag då också :) får väl se vad som händer helt enkelt :) lyckades sno hans msn idag så det bar ju ett jätte plus bara det. HOppas att han är online imorn :D suck :D

sov gott alla, syns imorn :)

Ja gisses vilken helg det blev, så mycket hände på bara en enda dag....

Ja allt började ju så klart redan i fredagskväll, inte en enda gång kan Elna Persson gå och lägga sig i tid när hon vet att hon ska upp tidigt dan därpå, nejdå, ser då till att gå och lägga sig kl 2 när hon ska upp kl 8. (6 timmars sömn i snitt på en helg är ju det vi alla behöver :P) Sedan upp tidigt på lördagen som jag nämnde

Började med att jag gick ner till kören, blev introducerad för den nya kören med vår gamla och sedan blev det sjunga av, exakt hela dagen satt vi alla och sjöng och sjöng och sjöng och repade till konserten som skulle vara kl 19.

På konserten sen kom det faktiskt långt mycket fler människor än jag trott skulle komma, hade väl i mitt stilla inre tänkt att vi får vara nöjda om det kommer mer än 3. Men det blev nästan fullsatt och trotts att vi var osäkra på många sånger och sjöng några på tok för fort så gick det överlag jätte bra.

Sedan efter det gick vi alla och åt på Joda, hade aldrig varit där innan så jag hade ingen aning om hur det skulle bli. Men de hade jätte god mat och jag blev riktigt mätt. Sen skulle inte riktigt alla med till rindi men jag ville inte sluta kvällen tidigt så jag gick dit själv till en början.

Det var knappt något folk där alls men det var många man kände, kändes som om vart man än vände sig så stötte på man på någon som man kände och som man behövde prata med när väl tiden började rinna iväg. Så på någon konstig vänster, eller ja så värst konstigt var dt väl inte då, hamnade jag bredvid de få gamare jag känner och började prata med dem. Där ibland dem fanns den som jag spanat in sen redan förra året, han är så himla gullig. MEn han var upptagen, hade redan en trevlig flickvän så ja jag har aldrig gått längre än att helt enkelt beundra på håll. Men han var ledsen igår, tydligen hade de gjort slut.

En liten del av mig måste helt enkelt vara väldigt ondskefullt och elakt för den delen blev glad när den hörde att han var singel och att vi sedan gick hem till honom på efterfest allihopa gjorde kanske inte att den där känslan blev mindre. Medans vi gick hem trodde jag inte att han märkte att jag var med, vi var ju 7 st som skulle hem så det var ju en del

Men väl hemma hos han så började han bjuda alla på drinkar och så, tänkte att han fortfarande inte var medveten om mig, satt ju lite utanför och så och han är så himla söt. Tänkte att han kanske var nere och ja inte på "jakt" efter någon ny. Men när han var klar med alla frågade han mig vad jag ville ha, eftersom han bara hade öl eller whisky tog jag det lättaste att dricka vilket blev öl. sen satte han sig bredvid mig och vi satt och pratade en del. det var väldigt trevligt :)

sen gick några så vi var bara 4 kvar med mig. då blev det lite läskigt, för de andra blev lite närgångna men jag var ju inte intresserad av dom på det viset, dom är väldigt roliga vänner och så men inte mer. Men vi började ett kuddkrig där alla var emot mig men jag försökte ju att mest träffa honom ;) det gick väldigt bra
sen började han filma oss och jag filmad dem, han filmade mig när jag dansade framför honom det var väldigt kul ända tills någon av de andra skrek något då slutade jag.

sen slutligen blev jag tvungen att gå, den förnuftiga människan vann i mig. Jag stod och funderade länge på om jag skulle låta bli men de andra skulle uppenbarligen inte gå förrän jag gjorde det och då tänkte jag att det inte var lönt eftersom jag inte skulle kunna lägga in en stöt. men han var så himla söt. Sen när vi sa hejdå till varandra i hallen så kramade jag om han två gånger och då fick han syn på mitt knäppe jag har runt halsen och då skulle han knäppa det för att jag inte skulle förkyla mig, men jag sa att det inte var kallt. MEn jag sa också att han gärna fick knäppa den så att jag inte blev biten av en vampyr. De andra försökte också hjälpa han men jag såg bara på han

Funderade på om jag skulle kysst han, men det kändes lite dumt med tanke på dom andra, jag är inte en komplett idiot på det viset. :) Men han fick i den tillslut och sen kramade jag han igen och sa hejdå och så. jag hoppas att han drömde om mig

funderade på hela vägen tillbaka att vända om och gå tillbaka till han. MEn jag gjorde inte det och hade inte kunnat heller eftersom dom låser mejjan så man kommer ju inte in där + att alla som går in och ut där vet hela högskolan dan därpå att man har gjort något och det är jag nog inte så intresserad av. faktiskt.
 
Men det var en underbar lördag och idag har jag lyckats bli kompis med han på facebook och det är ju ett steg i rätt riktning att fortsätta prata med honom ;) hoppas att jag kan få se han imorn i skolan, det hade varit så himla kul, han är så himla himla gullig.

fan vad lätt jag blir småförälskad i folk då :P

Dagens citat får bli något som jag sa häromdagen :You are fucking a field.

Allt från mig denna aftonl. syns imorn.