Hjärtesorg, det är hemskt

Fick en kommentar på ett tidigare inlägg där personen i fråga påstår att jag omöjligt kan veta vad det är att ha hjärtesorg. Personen i fråga har uppenbarligen inte läst min blogg ordentligt och inte heller vet vem jag är som person för att kunna dömma mig. Människor är väldigt snabba med att dömma ibland verkar det som.

Till den som skrev till mig: jag har kännt denna människa i två år. Jag har gråtit mig till sömns över honom, jag har inte kunnat sova ordentligt på veckor och månader för honom. Jag har haft så ont i hjärtat över honom att det enklaste hade varit att bara slita ut det. Jag har gått dagar i sträck utan att kunna göra något och kommer på mig med att bara ha en enda tanke i huvudet och det är denna tanke som hindrar mig från att kunna utföra en enda handling för gör man något så känns det som om man dör. Jag har vaknat mitt i natten med tårar i ögonen över denna person, rädd för att förlora honom och för att aldrig få se han igen eller ens kunna få prata med han. jag har kännt honom i två år men det skulle lika gärna kuna vara en evighet. Så döm inte mig, du vet inte vem jag är. Och uppenbarligen har du också hjärtesorg så ja jag tror jag kan säga att någonstans så vet jag hur du också har det så hoppas det blir bättre snart för dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0