pegasustokig

Mycket hann hända nu i helgen, mycket kul och mycket konstigt och en hel del ledsna ögonblick. Hade roligt på Rindi som vanligt. Det var mycket folk och en hel del man dansade med. Sen kom det efter Rindi. Kvällen slutade inte där jag trodde att den skulle, den slutade inte som jag trodde heller. Mycket känslor hann komma, många svar men ännu fler frågor. Mycket har inte ändrats på ett vis och ändå så känns det som om allt är upp och ner just nu. Så nu sitter man här, mitt i natten och skriver blogg, lyssnar på gamla låtar på datorn och tänker. Helgen var helt klart minnesvärd och jag kommer att minnas den långt fram. Mycket sades som jag fortfarande går och tänker på. Harkommit på hur jag ska gå vidare med min sång nu. Den kommer få en liten omskrivning, eller rättare sagt en till vers, och kanske är det bara bra. Personen som fick sången har redna hört bitar av den nya texten. En dag ska jag sjunga den från hjärtat för alla. Men just nu måste jag bara säga till mitt dumma hjärta att sluta göra ont lite då och då och fortsätta med livet, för så här kan man ju fan inte hålla på :P dumma mig :P

2 hela veckor av oerhört mycket välkomnande och spring och sprit. Det tär på en mer än vad man tror. MEn fy tusan vad kul det har varit!! har lärt känna så oerhört mycket nytt folk, jätte mycket härligt folk här på ön. OCh så har man träffat alla gamla studenter igen. Trodde jag skulle känna mig lite ensam nu när jag trodde jag var själv från min klass kvar på ön men tji fick jag. Många klasskamarater är kvar och jag har jätte kul ändå. Men när man tänker efter hur dum får jag bli? det är ju Gotland, här kan man ju aldrig känna sig ensam för här är vi alla en enda jätte stor härlig familj :D det är väl därför jag älskar den här ön så himla himla mycket :)