Lekt medeltid hela dagen :)

Eller ja det har jag väl inte exakt gjort, jag har fått springa runt i en medeltida klänning och en lång underbar mantel hela dagen. Men det räcker för mig!! Älskar den där manteln, om inte museet är uppmärksamma nog så kanske det inte finns kvar på deras lager sen he he he. Nej jag skulle aldrig ta den men den är så himla fin, kanske kan fråga om man får köpa den av dom, passar på mig som klippt och skuren, lagom lång och allt.

Trodde först inte att jag skulle kunna jobba idag, var rädd att halsflussen fortfarande skulle ta ut sig på mig, men när jag väl hoppade i klänningen så tänkte jag att så fan heller att jag tänker låta det här hindra mig från springa runt i en cool mantel hela dagen!

Var väldigt kul att få vara där och leka med barnen hela dagen, gillar verkligen barn och att få leka och prata med dom. Det är så att det är en skattjakt hela veckan på museet och jag ska springa runt i den klänningen nu hela veckan (med mantel :D) och ge ledtrådar till barnen och hjälpa dom att hitta gåtor och bokstäver över hela museet. Gick väldigt bra idag så jag hoppas det går lika bra imorn.

Kan knappt fatta att det här är min sista vecka, allting har gått så oerhört fort på ett vis men så sakta på ett annat. Nu när hjärtat nästan slutat slå, eller ja slutat slå ha det ju så klart inte, men det känns som att det jag börjar vänja sig vid att vara ensamt (som det så länge varit och vad jag klagar på det) så ska man tillbaka till ön igen. Det som så länge varit men verklighet (ön) känns nu nästan overkligt.

I början när jag kom hem kändes det ju overkligt att vara hemma, det gör det väl fortfarande, men det kändes ändå som om när man väl kom tillbaka till ön så skulle man åter vara tillbaka i sitt liv. Just idag eller just nu så känns det lite som att ja jag inte vet var min verklighet är, nästan som om den var borta. Kanske är det för att jag har gått och längtat och längtat och längtat och längtat exakt varje dag nu i 5 veckors tid om att få åter komma till ön och få vara med Johan som det just känns så konstigt att honom mindre än 3 dagar, ja det är verkligen det, så ska jag få vara där igen. På ön. Med honom. Med alla andra. Men mest med honom ;). Det känns bara så overkligt att det är så nära nu. Det är ju knappt man vågar hoppas. MEn längtar det gör jag hela tiden och alltid. :) I WILL BE BACK!!!

Halsfluss och nedräkning

Ja så var det då konstaterat att man hade fått halsfluss igen, suck. Det är den sjukdom jag brukar dra på mig med en sådär 3-4 års mellanrum så åker jag på att bli ordentligt sjuk och sängliggandes i 3 dagar och sen är jag på benen igen som om ingenting har hänt. Tur är väl det igentligen, jobbigare om man blir sjuk oftare och ja inte kan komma på benen så snabbt.

Märkte igår morse när jag vaknade att jag inte bara hade en vanlig förkylning vilket jag hade hoppats på när jag gick och la mig och fick åka in och skaffa medicin. Nåja bättre att jag blev sjuk nu istället för att jag blev det när jag kommer tillbaka till ön.
´Det är så jobbigt att vara sjuk, har legat hela helgen nu helt borta av feber och av ja bara trötthet av halsflussen. Hatar att man inte kan äta ordentligt. Är så grymt hungrig men så fort man försöker äta någonting som är av fastföda så gör det så ont i halsen så man inte får ner något. :P

Märkte att någon än en gång kommenterat på min stavning, ja jag vet att egentligen stavas med e (till denne någon som var trött och ändå orkade kommentera på det). Uppenbarligen känner inte denna trötta människa mig speciellt bra då jag är expert påa tt stava fel både med flit och inte med flit. Men ett ord som jag älskar att stava fel på är igentligen, för enligt mig stavas det med i, sen kvittar dte vad verkligheten säger till mig för verkligheten är för det mesta emot mig i alla fall :)

Kom på idag att nu är det bara 4 dagar kvar tills jag är tillbaka på ön igen, känns helt otroligt. Den här helgen har väl delvis gått så snabbt för att jag blivit sjuk men kanske också för att ja jag snart ska hem, för att jag längtar så himla mycket.

Glömde ju skriva något igår på alla hjärtans dag, det var ju främst för att jag var sjuk. Har än så länge inte fått något kort av JOhan, han har fått ett av mig. FÅr väl se om det dyker upp ett i min brevlåda eller om jag kommer få något mycket bättre än ett kort när jag kommer tillbaka till ön. Vi får väl se vilket det blir, hoppas på det sistnämnda i vilket fall ;)

Låt mig få mitt liv igen

Ja nu är det inte loångt kvar tills man är tillbaka på ön. Satt och tänkte nu i feberyran (oj vad hög DEN febern var då) på hur det ska bli att komma tillbaka. Som jag nämnt i tidigare inlägg har jag ju romantiserat ihop ex antal möten med Johan, så det ser jag ju fram emot. Började nu även tänka påa llt annat som väntar på mig när jag kommer till ön, alla underbara vänner, teatern, kören, djandet ja allt. Jag saknar allt. Jag saknar mitt liv

Så när jag satt här och tänkte och saknade så insåg jag att det enda jag gjort när jag nu varit hemma är att sakna allt på ön och att jag ständigt tjatat om detta. Så fort jag pratat med någon på ön har det varit om hur mycket jag saknar alla på ön och hur mycket jag längtar dit och frågar vad alla har gjort. Kom på mig själv med att jag under dessa snart 5 veckor måste varit väldigt väldigt tjatig om detta och ja jag vill väl på något vis be om ursäkt för det.

Vet väl inte igentligen om det är något att ursäkta, längtan är ju en känsla precis som allt annat men ja jag känner ju mig själv bäst, vill jag i alla fall påstå kanske har jag fel där nu, men jag vet när jag kan bli för på och jobbig. Så om det är någon där ute som tyckt att jag varit för på eller något så är detta enbart för att jag då längtar så oerhört mycket tillbaka och ja är lite känslo nojjig och bara saknar mitt liv, för just nu är allt det livet på ön och ingen annanstans. Så nästa fredag ska det bli väldigt skönt att få tillbaka det livet igen :)

fredagen den 13 och feber

Ja jag vet väl inte direkt om idag varit någon otursdag så där förrutom att jag lyckats bli sjuk. Har dragit på mig en lätt feber som gör ont i hela kroppen. Så nu har jag inte bara ont i hela kroppen av att jag saknar Johan utan även av sjukliga skäl som min feber. Och imorn är det alla hjärtans dag. Tänk den första gången jag har en pojkvän så är jag inte i närheten av honom när den dagen kommer. Nå det är ävl inte så viktigt, det är ju bara en dag som någon stålle för länge sedan bestämde skull ägnas åt kärleken. Får väl ta igen all den kärleken närj ag kommer till ön istället. :)

Februaripromenad

Blev ingen träning, fick nöj a mig med en lång härlig promenad. Hade igentligen velat ta den själv men mamma och pappa ville följa med och sen dom åker till Österrike imorn så kunde jag ju knappast säga nej. Dom kommer ju inte hinna säga hejdå till mig eftersom jag åker till ön nästa fredag och då har inte dom kommit tillbaka än.
Ska bli lite konstigt att vara så gott som själv i huset nu i en vecka, undrar just om det kommer gå lika snabbt när dom inte är hemma.

Längtar tillbaka till ön väldigt mycket, som vanligt. Fick just en kommentar på det här hemifrån. Min bror är ju alltid så himla kul och ska fälla en kommentar över allt man gör här i världen :P
"Dagens ungdom" var det visst idag. Och det ska komma från han, han är ju yngre än mig. En annan kommentar som fälldes idag var ju att Johan är yngre än honom, det kommer bli minst sagt intressant om dom två träffar varandra någon gång. Är lite rädd för det mötet...

Får nog ta en promenad imorn också, känner att jag verkligen måste ta en lång promenad och reda ut en massa. Eller en massa och massa men det känns som om ja det är något som oroar mig. Så jag hade nog behövt en lång promenad för att ordna allt i mina tankar och sånt. Det är alldeles för mycket som cirklar i huvudet på mig just nu och behöver nog få ordning på allt innan jag kommer tillbaka till ön, annars blir det bara meck :P Måste framförallt ta mig en lång funderar angående vad fan jag ska skriva min c-uppsats, det kan jag nog behöva en riktigt lång promenad för...

Snö, trötthet och längtan

Ja herre gud vad det snöade igår här, ligger över en decimeter snö överallt här nu. Man kan ju knappt tro att det är sant, jag menar jag är ju ändå hemma i Skåne, det är meningen att det ska vara vår här. Missade att skriva igår för att jag var så grymt trött efter en lång dag med jobb. Är snart klar med alla mina lådor. HAr börjat på min näst sista nu. Den är stor men jag hoppas jag hinner klart i tid innan jag slutar nästa torsdag.

Idag är jag också jätte trött, antar för att ajg inte är van vid att jobba så här länge. SOmnade på bussen så jag höll nästan på att missa min hållplats, hade varit lite för jävligt om jag missat den för då hade jag fått gå över 2 mil hem, och det är ju en sån där lagom promenad som du verkligen vill ta en torsdags eftermiddag.

Sitte nu här och väntar på att åka in för att träna boxning. Den största delen av mig vill vara hemma och vila men den vettiga människan i mig (varför åh varför ha du vaknat till liv?) tycker att jag verkligen borde in och träna. Så ja jag antar att jag får fara in och träna eller ta en riktigt lång promenad så jag vaknar i huvudet. Just nu ser jag bara fynd framför ögonen, kan väl vara trevligt ibland men kanske inte just nu :S

Har än en gång suttit och tänkt på romantiska återföreningar med JOhan, jag är väl omöjlig och oförbätterlig helt enkelt :)
Just nu är jag nog uppe i en hmm 50 olika scenarion, dom är inte så himla olika allihopa men innehåller olika saker och ja ändrar sig lite från gång till gång. Det är väl det jag lever på nu, längtar så himla mycket hem. Men nu, om man inte räknar idag och inte räknar fredagen så är det bara 6 dagar kvar. Inte så långt alltså :) Längtar så till alla på ön och ja JOhan förståss, han kommer nog bli väldigt medveten nästa fredag om att jag saknat han exakt varje dag när jag varit här hemma. Det är inte långt kvar nu...

Krossad dröm och en hemsk dag

Ja idag har inte varit en av mina bästa får man väl milt sagt säga. Började dagen med ett besök på ungdomsmottagningen och än en gång så har man problem att få p-piller, varför kan det aldrig lösa sig?? Dagen fortsatte med att jag kom till jobbet, tänkte att det där skulle bli lite lättare. Precis innan lunch kommer min handledare ner och frågar varför jag inte var på personalmötet. då har min andra handledare glömt säga detta till mig och jag har inte varit inne och kollat min mail så jag har inte sett det, kände mig lite dum och tyckte att sämre kunde det väl itne bli. Men vänta bara!
Sen så somnade jag på lunchen framför datorn, vet inte varför jag var så trött, men detta gjorde att jag sov bort hela min lunch och inte hann posta mitt brev till Johan. på toppen på allt så ringer han sen efter det och kunde inte boka biljetten till mig för att den nu var dyrare. Har bokat biljetten nu så jag ska flyga på fredagen men den blev 300 kr dyrare. Kan det då blir värre? Jodå, och detta sårar mig mest, när syo ringer så säger hon att än så länge verkar det inte vara något lärarkurser eller program på högskolan. Har jag tur kan jag läsa de kurserna som inte finns på distans men annars står jag där nästa år och kan inte läsa dte jag vill läsa på högskolan. Och det skrämmer mig mest, för jag vill inte byta skola, trivs så bra på ön.

Så efter den sista nyheten kom jag hem och sitter nu här och allt känns verkligen hemskt, har bara ont i hela kroppen. Fredagen den 13 är inte min otursdag, det måste vara tisdagen den 10 som är det för mig. Jag hoppas bara morgondagen blir bättre. Ska nog åka och besöka mormor ikväll, hoppas det blir bättre.

Längtar hem jätte mycket nu, allt känns bara så skit här. MÅste tillbaka och lösa allt det här, känns som om alla problem bara hopar sig för att jag sitter här hemma. Vill bara sätta mig i ett hörn och gråta just nu. Det är inte kul att få förväntningar krossade, framförallt inte när det handlar om ens framtid.Ska jobba på att få en bättre dag imorn. Ha det bra alla.

Dagdrömmeri och hemresa

Ja nu har man lyckats få ledigt på nästa fredag så om nu bara Johan köper biljett till mig imorn och det inte händer något oväntat så ska jag bege mig tillbaka till ön nästa fredag den 20, längtar så. Har gått och tänkt på det hela dagen

Har gått hela dagen och dagdrömt om det, hur jag ska resa hem och hur det ska bli att åter komma till ön, längar ju så. Har verkligen sett hur många romantiska återträffar som helst i huvudet idag och lär väl hitta på ännu fler innan jag kommer till ön :)

Tänker inte berätta alla men några av de första var något av följande: Kommer till ön och skyndar mig hem, sätter på mig mitt svarta linne (ja jag planerar redan nu vad jag ska ha på mig) och min favorit parfym. Går (eller skuttar) ner till skolan och det är här olika alternativ på romantisk återförening kommer. Antingen A:
Jag sätter mig ner lugnt och läser en bok och har koll på trappan och när Johan kommer ner för trappan slänger jag boken över axeln (ja men tänk romantik här nu och inte verklighet, det är ju ändå en Elna värld) rusar fram till honom när han precis hunnit ner för trappan och slänger mina armar om han och ger han en kyss som aldrig tar slut (alternativt hörs en gospel kör i bakgrunden som sjunger halleluja lit stämningsfullt). Det var alternativ A det.

Alternativ B:
kommer till skolan, hittar hans klassrum, sätter mig utanför det och helt plötsligt kommer han ut och lägger armarna om mig och vi sen står där i varandras armar länge länge...

Som ni kanske förstår så ser nästan varje scenario ut likadant, enda skillnaden är själva starten, alla slutar på samma vis. Det är väl så jag hoppas att min fredag nästa vecka ska bli. Längtar så och jag fortsätter bara att drömma :D

Men herre gud är det solen jag ser?

Ja gisses idag var första dagen på 3 veckor som jag ser solen i MER än en halvtimme. Det känns ju rent ut sag helt overkligt. Under alla dessa veckor jag varit hemma har det bara varit stora grå moln över himlen, som ett stort täcke. Detta täcker har ju inte direkt piggat upp humöret på en heller för man har ju bara deppat ner sig lite mer.

Säga vad man vill om mig men jag blir alltid gladare om det är sol och när jag inte ser den så blir jag lätt lite nere om jag inte laddat upp mina batterier ordentligt och nu på sistone har dom ju varit lite urladdade eftersom Johan eller Sandra eller någon annan inte kunnat vara och ladda dom tillsammans med mig. DÅ mer än någonsin behöver jag solen som piggar upp mig.

Så idag när solen lyst en hel del på förmiddagen har jag suttit och tittat ut på den och kännt att livsandarna vaknar till liv igen och att man orkar ta nya tag...Dock har jag fortfarande inte kommit på vad jag ska skriva c-uppsats om, detta jävulens påfund. Jag menar vem fan var det som kom på från början att man någon gång under en utbildning måste skriva en uppsats på över 30 sidor?? OCH VARFÖR SLIPPER GAME DENNA SKITEN?? Det är ta mig tusan orättvist. OCh jag har som sagt inte en aning om vad jag ska skriva om. Detta har jag faktiskt bävat inför i snart 3 år. Och inte ärdet mycket lättare nu. Men men, jag kommer väl på något så småningom, måste bara få lite inspiration...

Kunde ju inte höra när Johan och Casper spelade igår, dom skulle inviga det nya djbåset. jag har inte hört något från någon av dom än så jag hoppas att allting gick bra och att tekniken inte krånglade som den kan göra ibland. Tänkte på dom och höll tummarna :) får väl ringa sen och höra så att allt gick som det skulle :) Ha en fortsatt trevlig söndag alla!! :)

Ett klargörande

Skulle bara snabbt säga att det förr förra inlägget, det som rörde förändringar. Om det missuppfattades så menade jag i grund och botten med det inlägget att Johan är väl den första människa som får mig att klara av förändringar, se fram emot förändringar och våga förändras själv. Kan vara någonstans där det ligger eftersom jag inte tycker om förändringar. skulle bara säga det. Ha en fortsatt trevlig lördag kväll alla där ute :)

Snart får jag komma hem!

Ja nu har jag tagit tag och kollat upp med resan åter till ön. OCh som det ser ut nu, om 2 saker till klaffar, så åker jag den 20 tillbaka till ön, det är på fredagen.

Jag längtar så tillbaka och det känns uppiggande (ska det vara 3 p i det ordet?) och vill så gärna tillbaka till ön nu. Saknar alla jätte mycket, mest Johan men jag saknar faktiskt alla andra också sjukt mycket. HAr ju bara tjatat i den här bloggen om hur mycket jag saknar alla och hur mycket jag längtar hem. Nå nu ska det väl äntligen bli allvar med det!!!

Om allt går som det ska (hoppashoppashoppas) så får jag åka hem på fredagen, så då är jag tillbaka på ön!!! BEWARE!! I WILL SOON BE BACK!!! :D

En förändring som jag gillar :)

Ja ni som känner mig som bäst och väldigt väl vet väl att jag inte är speciellt förtjust i förändringar av något slag. Dom som har kännt mig längst vet också hur jag till exempel reagerade när mina föräldrar målade om köket, bara det var en för stor förändring för mig.

Men på sistone så är det en person som fått mig att gilla förändringar, eller ja gilla är kanske att ta i men jag blir mer ochmer tvungen att vara med om förändringar. Kanske kan alla ni som känner mig eller läst min blogg hela hösten lista ut att det så klart är Johan som är denna människa.

Johan är väl märklig på det viset att han ständigt får mig att prova nya saker och göra saker som jag aldrig vanligtvis skulle prova eller göra. Han fick mig att äta lakrits, det har jag nog inte ätit sen jag var liten och då var det av misstag för att jag inte gillar det. Och han har fått mig att äta en hamburgare med allting på, dom som känner mig väl vet att jag bara brukar ha sallad då jag inte är så förtjust i dressing och allt det andra:P.

Så denne herrn har fått mig att prova på mat som jag aldrig provat på innan, han har fått mig att dricka öl och drinkar som jag aldrig dricker annars för jag inte är så förtjust i öl. Han har framförallt fått mig att göra saker som jag aldrig annars skulle göra. Vissa av dom är så som att jag är fortfarande kvar i Skåne, hade jag bara fått som jag velat hade jag varit på ön nu och hade varit i hans famn men han envisas med och övertygade mig om att jag skulle var här hemma och göra klart min praktik. Och ja han har fått mig att göra lite andra saker men det berättar jag inte om här...

Men det somnu har förändrats är att nu har han klippt sig. Länge så var jag på han med att om han verkligen skulle klippa tuppkam och om det skulle vara snyggt och försökt visa honom att jag inte är så himla förtjust i förändringar. Men jag har ju ingen rätt att säga till honom vad han ska göra och inte göra, det vet jag sedan länge man har ju ingen rätt att bestämma över någon annans fria vilja. Men jag försökte i vilket fall som helst berätta för honom att jag inte gillar förändringar och gillade hans frisyr precis som en var och att den helst skulle vara sån. MEn han ville ha en förändring. Och nu när jag är här i skåne så har han klippt sig.

Men vet ni, det blev faktiskt jätte snyggt :D Så jag har inte sagt något mer om hans förändringar, han vet ju vad som blir bra och kanske är det nu så att jag har börjat gilla förändringar, i alla fall när dom kommer med honom :)<

Detta innebär väl att jag får försöka att se med lite mildare öga på förändringar, för dom kommer väl alltid komma här i livet antar jag vare sig jag vill det eller ej. Hela han i sig är ju en jätte förändring om man tänker efter :) Så från och med nu ska jag försöka att acceptera förändringar mycket bättre och kanske inte alltid gå in med en negativ inställning till domsom jag brukar ha en tendens till att göra ibland. För Johan har nog på något konstigt vis, när jag inte riktigt hängde med, lyckats förändra mig :)

Så smart grabbar...

Ja idag kan man då undra vem som är blondast igentligen.
stod i kön till bussen nu på eftermiddagen för att åka hem till byn. Då står det två tonårskillar bakom mig, skulle tro söderportare (alltså snobbskolan för dom som inte bor i Kristianstad). Dom pratade väldigt högt och eftersom man står i kö så hör man ju väldigt lätt vad de andra i kön pratar om. Deras samtal började låta något så när så här när resten av kön började lyssna lite mer:
Alltså fan jag har inte kunnat ladda ner den där skivan.
Vadå då?
nej det går inte, säger något om något error.
Jaha..
Ja vad fan, varför går det inte att ladda ner för??
INgen aning...
Alltså har du hört den där låten med lady gaga? jag laddade ner den för någon dag sen, det gick ju jätte bra.

Så här fortsatte samtalet sen men man såg på alla i kön att alla tänkte "vad är det ni står och pratar om?" och jag tänkte att hur dumma i huvudet får ni bli om ni står och pratar rätt ut om att ni laddar ner nu när det är olagligt?? Jag kan uppfattas som mycket blond... Ok jag är jätte blond, så nu har jag sagt det, både fysiskt och lite annars också. Jag vet andra som är värre men ja det jag skulle komma till att jag inte ens jag är så jävla dum så jag står och pratar om nedladdning i en kö till bussen där exakt ALLA hör vad du pratar om. nåja det var ju smart grabbar :)

Hjärteont och träningsvärk

Jaha då hade man varit och tränat igen, fan det där boxningspasset på torsdagar är sjukt tufft. Darrar fortfarande på fingrarna.

Men det är bara kul, var länge sedan jag tränade så hårt så att fingrarna darrade på mig. Bevisar ju att man tagit i ordentligt på passet. Måste hitta något lika kul att syssla med när jag kommer tillbaka till ön... ön ja...

Har bara tänkt på den hela dagen. Har saknat hela ön så sjukt mycket och framförallt Johan. Jag vet inte varför det varit så jobbigt, försöker ju tänka som så att det bara är att ränka ner nu, att jag snart är hemma igen. Kan vara så att det är så jobbigt för att jag varje dag sitter helt själv i det där rummet.

Har kanske inte hunnit berätta om min arbetsplats, jag sitter som sagt i ett väldigt kallt rum varje dag själv och tittar på fynd. Rummet är så kallt för att det är väldigt gammalt och väldigt dåligt isolerat. Själv är jag för att det är ingen som jobbar där nere och den nu något otrevliga osteologen har inte varit där på jätte länge.

Kanske är det för att jag suttit där själv och tankarna hinner flyga som man längtar hem så mycket. Jag har bara tänkt på Johan hela dagen och när jag fick prata med Sandra på lunchen, tack gode gud för att hon finns, så blev det bara värre. Då kändes det så påtagligt att jag var långt borta. Började faktiskt att gråta där framför datorn. Fick bita mig i handen så arg jag blev på mig själv för att sluta. Men Sandra är en så fantastisk vän, piggade upp mig så gott hon kunde med det avstånd som gäller och peppade mig att fortsätta dagen.

Väl nere i det kalla rummet igen så vandrade tankarna och tårarna ville komma, fick jobba på för att sluta tänka på sånt. Vet som sagt inte varför det var så jobbigt idag men ja det kanske är för att det är snart en vändpunkt. Jag hoppas att det ska gå snabbt nu i helgen för då är det inte så lång tid kvar tills jag kommer hem igen. Jag längtar så himla mycket hem.

om man kunde ta en röntgen bild på mitt hjärta just nu så skulle det säkert innehålla hur många sår som helst, det borde det göra för idag gjorde det så ont i det konstant så jag undrade om jag ens skulle klara av dagen. Men imorn blir det förhoppningsvis bättre. Då är det en ny låda, den 6, som ska öppnas. Bara 2 kvar sen. :)

Saknar dig Johan, vill bara hem till din famn

Nedräkningen kan börja

Ja nu är det exakt 2 och en halv vecka tills jag kommer hem igen. Halvtid så att säga. Hälften gjorda, hälften kvar.

Jag längtar hem så fruktansvärt mycket, saknar Johan som besatt. Visst är det väl märkligt hur man kan fästa sig så vid en person du faktiskt inte kännt i mycket mer än ett halv år, och som jag faktiskt varit ihop med i 3 månader nu :D

Det känns helt fantastiskt att vi varit ihop så länge, samtidigt är det lite hemskt att jag är här i Skåne när vi firar det och när alla hjärtans dag kommer vara kommer jag inte heller vara vid hans sida. Suck, saknar han så oerhört mycket.

Hoppas resten av tiden här hemma nu kommer gå jätte snabbt så jag kommer tillbaka fort som tusan, jag måste hem. Saknar Johan så mycket så det gör ont. Varför är det så igentligen? varför saknar man någon så mycket att det gör fysiskt ont?? folk säger ibland att det inte kan göra fysiskt ont. Nå hur kommer det sig då att så fort jag tänker på honom så gör det ont i bröstet där hjärtat sitter och att det verkligen känns som om någon sticker in en kniv där?? Vädigt märkligt. LIka ont lär det väl göra när jag ser Johan igen, fast då är det ju förståss av lycka och inget anant :D

Jag har kanske en häst i min låda då

Detta är då dagens citat som kommer från mig själv.
Det låter bara roligare än vad det i själva verket är men kunde ju inte låta bli att skriva med det:) Detta uttalande kom idag när jag fick svar på vad en tand som jag hittat i en låda på jobbet kunde vara för något.

Kanske bäst att förklara för er som inte läst så mycket men jag sitter just nu på min praktik på museet i Kristianstad och pysslar med fynd. Har 8 stora trälådor som jag ska försöka hinna gå igenom på 5 veckor, är inne på min 3 vecka. Idag öppnade jag en låda som innehöll en massa ben, djurben kunde jag se att det var men jag kunde inte se om vilket djur. Djuret hade dessutom enorma tänder. Så jag frågade min osteolog polare vad det kunde vara. En ko eller möjligtvis häst fick jag som svar. Och så kom dagens citat: Jag har kanske en häst i min låda då. :)

Idag fick ajg dessutom öppna upp låda 5, jag jobbar på som tusan. Kanske hinner jag klart med allt långt innan jag ska sluta, undrar om jag får sluta praktiken tidigare då?? Tror väl inte det men man kan väl inte låta bli att hoppas då man vill åka tillbaka till ön.

Har skrivit ännu ett brev till Johan, hoppas att han kommer gilla att jag skickar brev. Jag vet att jag gillar att få post, så jag får väl hoppas på att han också gillar det då :)fast han vet inte om än att han ska få brev hihihi, det blir en kul överraskning när han ser det i brevlådan...Eller om han hinner läsa min blogg innan han kommer hem...

Ja ja, strunt samma. Post kommer han ju få i vilket fall:)
Idag så skickade jag även mail till radion :) såg om en tävling där att man kunde vinna något romantiskt till alla hjärtans dag om man skickade in en kärlekshälsning. Tyckte priserna så jätte fina ut, inte för att jag tror att det är någon chans att man vinner, men kanske. Så jag skickade in en grej som jag annars skulle säga till Johan. Om jag skulle mot förmodan vinna så hoppas jag på att vi kan åka ohc göra något av det snart. Priserna var allihopa en upplevelse, allt från att prova choklad och klappa vargar till att gå på spa. Lät väldigt härligt. HOppas att jag har en chans i alla fall. :)

Ha det bra alla!! hörs snart igen:)

Brevduva

Ja idag har jag pysslat med lite vad som helst men framförallt har jag skrivit brev.:) Nämnde ju i bloggen i ett tidigare inlägg att jag skrev kärlekbrev, nå nu blev det som så att inspirationen infann sig ej så jag fick vänta med det.

men i morse så fick jag jätte lust att skriva så då gjorde jag det och nu är det postat:D Det är jätte kul att skicka brev, dessutom är det lite mer romantiskt än sms :)

Började dagen inte fullt så glad som jag är nu, vet inte varför men det var kanske för att jag var trött som det där vanliga leendet inte ville infinna sig. Men efter lunch så kom det.

Att jag just blev glad efter lunch kan bero på att jag fick tillfälle att prata med Johan via msn, ibland är det bra med datorer :)

blev väldigt glad av att få prata lite med honom, han peppar mig och får den gråaste dag att ljusna upp. Så resten av dagen har gått fort och träningspasset gick jätte bra. La på 3 extra kilon idag på skivstången så jag höll ett ganska bra pump på stången idag. :D körde dessutom med mycket tyngre växel på cykeln på spinningen så nu jävlar ska man bli vältränad :D
man kan väl hoppas att 5 veckors intensivt tränande kommer märkas när man kommer tilbaka ;) hoppas att en visst herre märker det ;)
Ha det nu bra alla!! så syns vi snart!! :D

Saknad och längtan, är det verkligen samma sak?

Satt och tänkte på det innan, saknad och längtan, är det verkligen samma sak??Jag tror inte det igentligen.

Längtan är något positivt, det är något du ser fram emot, något du snart kommer se och du är glad över det.

Saknad är något negativt, man är ledsen över något och saknar det, det känns långt.

Så vad har jag konstaterat med detta?? JO att jag just nu saknar Johan mer än något annat på denna jord, alltså är det tekniskt sett en negativ känsla då jag bara känner att jag vill gråta över det hela tiden. SÅ det jag konstaterat är att jag ska längta till ön istället och inte sakna den för att försöka få den där positiva inställningen jag saknat...mycket saknad och längtan där. Men ajg ska jobba på det i alla fall

Hade en hemsk mardröm i natt. Grundar sig nog på något vis på att jag såg filmen "28 dagar senare". Jag drömde att jag var i Visby eller någon annan hamnstad och hela världen hade blivit övertagna av zombies som var jätte läskiga. Jag hamnade i något gäng och vi sprang så fort vi bara kunde mot hamnen där det fanns båtar som vi kunde åka med för att komma bort därifrån. ÖVerallt så fanns det zombies och jag var jagad och jätte rädd. Och så lyckades jag till slut ta mig till båten, hade innan dess blivit av med hälften av dom i mitt sällskap. Men när jagkom dit så var inte JOhan där
Jag letade efter honom överallt men han var inte där och jag kunde inte få tag på honom. Så fick jag på någotvis veta att han hade blivit biten och också blivit förvandlad.
Fick veta i drömmen att jag kunde rädda honom och alla andra men då var jag tvungen att dö. Så jag gjorde det, jag minns att jag i drömmen kramade om honom när han precis skulle bita mig och då kom det ett starkt ljus som omslöt honom och alla andra så att världen blev helad igen men jag blev helt matt och var nog påväg att inte klara det... Sen vaknade jag..

Den där drömmen låter precis en bok jag börjat skriva på. Kanske var det insperation från den också. Låg och tänkte på den väldigt länge när jag vaknat. Funderade på om det hänt så i verkligheten och jag hade stått inför det valet vad jag skulle gjort då?

Efter lite betänkande kom jag fram till att jag skulle gjort precis likadant, räddat honom och alla andra. Skillanden är väl att när ljuset dött bort och alla mådde bra (där min dröm tog slut) så är jag ganska säker på att Johan inte sett till att jag dött. För det hade nog blivit väldigt jobbigt.

Kanske inte en så positiv dröm men men, det var en dröm. Kan det vara en dröm av att jag saknar han?? Ska inte sakna han, ska längta efter han. Bara 3 veckor kvar. snart är jag på ön igen :)

RSS 2.0