Varför?

varför är jag alltid precis ett steg efter? hur lång tid ska det ta innan jag fattar saker och ting?? Uppenbarligen måste man växa upp, jag trodde jag hade gjort det för länge sedan, det har jag visst inte. Skjut mig någon hade varit lätt att säga nu, ja då slipper man ju tänka och fundera. Men det är som vanligt en för lätt lösning. skulle vilja bo på månen just nu i en vecka, vara så långt ifrån alla som möjligt. inte visa mig för någon. vara själv en stund. Men det är väldigt frustrerande när man märker att man inte ens kan vara ensam när man är ensam och att när man är med folk är man ensam. Hur gör man då för att få lugn till själen?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0