pegasustokig

Mitt hjärta har då aldrig varit lätt att förstå mig på. Jag gick länge och var kär i Johan, trodde jag. När jag ser tillbaka på det så här i efterhand så vet jag vad jag egentligen kände. Det var inte kärlek till honom, det var mer passion. Dock är det alltid svårt att skilja på dom känslorna när det kommer till mig. Var min kärlek låg då vet jag nu för det är fortfarande samma person som har dom känslorna. Hans namn kommer dock vara hemligt. :) Tänker nästan bara på honom nu om dagarna, vilket är väldigt jobbigt. OCh det gör så ont i hjärtat när vi inte är nära. Undrar om han känner det samma?? Har tänkt en del på Johan på sistone. På vad vi hade och vad jag och den här nya personen i mitt liv har. Talade med Emmeli om Johan nu när jag var i Stockholm. Jag pratade mycket också om den nya kärleken. Så sa Emmeli något väldigt klokt till mig. "Elna, du låter inte lycklig när du pratar om Johan. När du beskriver ert förhållande kommer ordet tvång upp hela tiden. Att han tvingade dig att äta lakrits som du inte tycker om. Den här nya killen säger du inte samma sak om trotts att han också lärt dig att äta nya saker. Det är just det ordet du använde: lärt. Jag tror den här nya killen är mycket bättre för dig. Det låter som om han är jätte snäll och verkligen bryr sig." När hon hade sagt det så insåg jag att så var ju fallet. Hur mycket jag än tänker tillbaka på Johan, positiva som negativa stunder, så var det aldrig riktigt positivt. Jag får nog aldrig veta varför han gjorde slut, vilket för alltid kommer att reta mig, men jag tror just nu att det kvittar för det gjorde att jag insåg vem det är jag verkligen bryr mig om. Jag hoppas bara att mitt hjärta kan nå ut till honom som jag håller kär nu.